Forskningsområden

Institutionen för livsmedelsteknik har tre forskningsområden: Livsmedelsteknologi, Livsmedelsteknik och Tillämpad näringslära.

Forskningen är fokuserad mot livsmedelsstrukturer, formuleringsteknologiska frågeställningar och deras betydelse för produktkvalitet. Forskning kan innefatta: kartläggning av råvarors egenskaper, principer för utveckling av formuleringar och metoder och konsekvenser av konsumtion, samt skapande/bevarande av aktivt hälsobefrämjande egenskaper.

Vidare innefattas studier av de förändringar som sker under processer, den teknikkunskap som behövs för att utforma och optimera utrustning, processer och system med hänsyn till miljö, säkerhet och ekonomi, samt sambanden mellan struktur, kemi, processning och konsumentupplevda kvalitetsegenskaper.

Livsmedelskemi och formulering är områden som behandlar den kemiska beskrivningen av molekylära och kolloidala egenskaper och som belyser samband mellan biologiska processer, struktur, och kvalitetsegenskaper i sammansatta system såsom livsmedel, läkemedel och konsumtionsvaror. Vi söker förklaringsmodeller från molekylär till kolloidal nivå av händelseförlopp vid livsmedelstillverkning.

Stor vikt läggs vid utveckling av nya och specifika livsmedelsanalyser. Ett viktigt forskningsprojekt omfattar fysiokemiska förändringar av kostfiber vid processning. Ytterligare forskningsområden är läkemedelsteknologi, mjölkkvalitet, mjölkgenomik, mjölksystems, mejeriteknologi, stärkelse formulering, biologiska läkermedel, surfacants, homogenisering teknologi, immunologi och genomik analys.

Framväxande teknik (Emerging-technologies)qPCR, mikroskopi, AF4, bioinformatik, 16s sekvensering, GC, HPLC, molekulär biologi, histologi m.m.

Forskning bedrivs för att beskriva och optimera livsmedelsprocesser. Livsmedelsteknik omfattar den ingenjörskunskap inom modellering, hydrodynamik, värme- och massöverföring, optimering och funktionsvärdering som behövs för att utforma och optimera enhetsoperationer, processer och tekniska system för livsmedelsproduktion.

Mejeriteknik omfattar även mjölksystems funktionella egenskaper och dess processinverkan inom mejeriindustrin. Vi studerar reaktioner vid hantering, lagring och processning av livsmedel. Vidare bedrivs forskning kring värme- och masstransport i fasta och flytande livsmedel, likaså forskning kring kolloidala och molekylära strukturförändringar i kedjan från råvara till livsmedel, inkl frukt, grönsaker och mejeri. Samband mellan struktur och kvalitetsegenskaper studeras.

Framväxande teknik inkl electric-fields, shelf-life analys, chemometrics, emulsions, pickering-emulsions, food-design, solar drying, pilot-plants, unit-operations, fysiologisk stress, drops-breakup, CFD, PIV och vacuum-impregnation.

Tillämpad näringslära bedriver experimentell forskning kring hur olika livsmedel, dieter, processer och komponenter påverkar olika fysiologiska parametrar, t ex kardiometabola riskmarkörer, tarmflorans sammansättning och aktivitet, samt kognitiva funktioner.

Fysiologiska effekter studeras i relation till livsmedels kemiska och fysikaliska egenskaper samt förändring i tarmens mikroflora, sammansättning och metabolism. Livsmedelskemi studerar reaktioner, inkl. enzymer, vid hantering, lagring och processning av livsmedel. Ämnet omfattar bl a fysikalisk-kemiska förändringar av kostfiber vid processning.

Stor vikt läggs vid utveckling av nya och specifika livsmedelsanalyser. Livsmedelshygien utvecklar exakta metoder för identifiering av bakterier och att klarlägga dessa bakteriers roll i livsmedel och för människors hälsa.

Forskningsområdet inkluderar: prebiotics, probiotics, metabolism, functional-foods, inflammation, dietary-intervention, mejerinäring, microbiomen, bioavailability, metaboliter, Alzheimers, diabetes, gut-brain-axis, glycemic-response, cognitive-functions, obesity, quinoa, rapeseed, colonic-fermentation, fatty-acids, bile-acids, konsumtion och dietary prevention. 

Sidansvarig: hilde.skar_olsen@chemeng.lth.se | 2021-09-23